Privatekonomi för första kvartalet 2020

Svag börs- och vissa engångskostnader ger lägre eget kapital än IB 2020. 

Tillgångar 

Tillgångssidan tyngs ner av börsnedgången under första kvartalet. Portföljen backade under perioden januari-mars med ca 12 procentenheter. Effekten på ekonomin blev påtaglig då aktietillgångarna vid årets början stod för 74 % av hushållets finansiella tillgångar. Nedgången på börsen under framför allt februari/mars resulterade i att aktietillgångar minskade med 4 procentenheter till 70 %. En iakttagelse är att globala aktiefonderna klarat sig betydligt bättre under coronavirusets framfart än enskilda aktieinnehav. En lärdom från första kvartalet är att minska risken i portföljen och det kommer att ske genom att fördela ut en större andel av nysparade medel i globala indexfonder. Förhoppningen är att detta bidrar till en minskad exponering mot den svenska börsen, men också till en ökad bredd i portföljen. I övrigt kan jag nämna att värdeminskningsavdraget på bilen inte har någon större effekt på ekonomin. 

Skulder

Skulderna minskade med 1 % under första kvartalet, vilket är positivt då svenska hushållens belåning ökade med 1,3 % under det fjärde kvartalet 2019. Bostadslånen utgör ca 96 % av hushållets totala skulder och resterande 4 % utgörs av CSN-lån. Prognosen för helåret är att den totala skuldmassan kommer att minska med 2,5 procentenheter. Vi kommer att återinföra extra amorteringar när föräldraledigheten upphör i syfte att minska risken i hushållets ekonomi.

Eget kapital

Hushållets nettoförmögenhet minskade under det första kvartalet med -5,3 % att jämföra med +6,1 % motsvarande period föregående år. Börsfallet med ca 12 % vägs upp av nysparande i räntekonto och amorteringar av både bolån och CSN-lån.

Skuldkvot och belåningsgrad

Bostaden värderas enligt försiktighetsprincipen till anskaffningsvärde och inte marknadsvärdet. Dels för att undvika övervärdering av bostaden, dels i syfte att hålla nere skulderna. Planen är att i steg 1 få ner skuldkvoten från 647 % (eller 85 % belåningsgrad) till 364 % (eller 60 % belåningsgrad). Skuldkvoten per mars månad uppgick till 455 % och är fortfarande hög sett till nettoinkomsterna. I år väntas skuldkvoten minska med 12 procentenheter exklusive löneuppräkningar. Steg 2 är att få ner belåningsgraden till 60 % i syfte att skapa förhandlingsutrymme (leverage). Detta skapas genom att informera banken om att man är beredd att byta bank för att minska ränteutgifterna. Att årligen behöva förhandla om bolånerabbatter med dem stora bankjättarna är tidskrävande och omodernt. 

Räntekvoten

Ett annat nyckeltal vi tittar på räntekvoten som mäter relationen mellan ränteutgifter och disponibla inkomster. Det senaste åren låga räntor har bidragit till att räntekvoten fallit trots att skulderna stigit. Hushållets nuvarande räntekvot ligger kring 8 % att jämföra med rikssnittet på 4 %. Det långsiktiga målet är att få ner räntekvoten till rikssnittet, men detta mål skjuts fram i tiden då en av oss är föräldraledig på heltid. En alltför hög räntekvot kan komma att skapa bekymmer i framtiden ifall räntorna stiger kraftigt eller om bankerna ändra affärsmodell och siktar en sig på att öka lönsamheten mot bolånemarknaden. 

Sammanfattningsvis arbetar vi både med att få god avkastning på börsen samtidigt som vi tar ett helhetsgrepp kring hushållets skulder (bolån). Parallellt sker även ett arbete med att minska våra löpande kostnader som i sin tur minskar hushållets buffert (tolv utgiftsmånader på banken).